Author |
Message |
brn (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Monday, December 10, 2007 - 02:53 pm: |
|
If we take the 7 ages of life as Naoidhe, Leanabh, Macaomh, ógán, fear, seanóir, athlaoch, we see the last, 'athlaoch' as a veteran, one would presume at some stage 'ath' + 'laoch' (possibly). The reason it flagged my interest is that older men where I grew up, have on hearing that some even older person is still alive, the habit of exclaiming in wonder 'Dammy, she's a warrior, lat' ["damn! She is a battler, lad]. I just wondered if there is a connexion? |
|
Nofadas (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Monday, December 10, 2007 - 04:22 pm: |
|
No connexion; perhaps a connection. |
|
Nofadas (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Monday, December 10, 2007 - 04:58 pm: |
|
Sorry, just realised you're in American English mode now - the caighdean in Korea, I suppose. |
|
Webster (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Monday, December 10, 2007 - 06:50 pm: |
|
Not an American spelling - probably a brnism |
|
Antaine
Member Username: Antaine
Post Number: 1158 Registered: 10-2004
| Posted on Monday, December 10, 2007 - 11:46 pm: |
|
I've seen connexion in british texts from the 19th century. I know they don't use it anymore, but I believe it was one of the things we changed in developing American spellings (like dropping the cosmetic u in colour, favour, humour etc) ps - actually, I found a reference to connexion still being used, but going away: http://www.tysto.com/articles05/q1/20050324uk-us.shtml (Message edited by antaine on December 10, 2007) |
|
brn (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Tuesday, December 11, 2007 - 07:46 pm: |
|
Yep it is British english! Does Dennis or someone else care to comment on the warrior connection? |
|
Nofadas (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Wednesday, December 12, 2007 - 05:08 am: |
|
D'oscail me mo bheal mor agus chuir me mo chos ann. Ta an ceart agat ar fad, a brn. Gabh mo leithsceal. |
|
Dennis
Member Username: Dennis
Post Number: 3376 Registered: 02-2005
| Posted on Wednesday, December 12, 2007 - 08:50 am: |
|
quote:care to comment on the warrior connection? Maidir leis an bhfocal "athlaoch", is ionann é agus "seanlaoch" de réir FGB. Bhí ciall eile le "athláech" sa tSean-Ghaeilge, áfach, mar atá ex-layman, one who has become a cleric (presum. at a later age than the normal). "An seanchas gearr, an seanchas is fearr."
|
|
Aonghus
Member Username: Aonghus
Post Number: 6644 Registered: 08-2004
| Posted on Wednesday, December 12, 2007 - 10:49 am: |
|
Is dócha gur eascair sin as an nós dul go dtí mainistir chun deireadh do shaoil a chaitheamh ann? Sin nós a bhí coitianta go leor i measc na n-uasal, nach ea? |
|
Fearn
Member Username: Fearn
Post Number: 722 Registered: 06-2006
| Posted on Wednesday, December 12, 2007 - 11:07 am: |
|
Ós rud gur uasal mé, a aonghuis, tá mé buíoch as an chomhairle seo a chuir romham. Ní foláir gur laoch atá ionam má bhéas mé im athlaoch ar ball!!!! |
|
Dennis
Member Username: Dennis
Post Number: 3378 Registered: 02-2005
| Posted on Wednesday, December 12, 2007 - 05:00 pm: |
|
quote:Is dócha gur eascair sin as an nós dul go dtí mainistir chun deireadh do shaoil a chaitheamh ann? Is dócha go bhfuil an ceart agat. "An seanchas gearr, an seanchas is fearr."
|
|
Fearn
Member Username: Fearn
Post Number: 746 Registered: 06-2006
| Posted on Wednesday, December 19, 2007 - 09:19 am: |
|
Má tátar a maíomh go n-eascraíonn an focal "laoch" ó Laicus ( tuata), cad é an ceangal? |
|
Aonghus
Member Username: Aonghus
Post Number: 6687 Registered: 08-2004
| Posted on Thursday, December 20, 2007 - 06:15 am: |
|
Ní dóigh liom go bhfuiltear. Laoch atá éirithe as le bheith ina mhanach atá i gceist. Tá an bhrí sin ag Dinneen. |
|
Aonghus
Member Username: Aonghus
Post Number: 6689 Registered: 08-2004
| Posted on Thursday, December 20, 2007 - 06:21 am: |
|
Hmm. Malairt scéil ó Mhac Bain http://www.ceantar.org/Dicts/MB2/mb23.html#laoch laoch a hero, Irish laoch, a soldier, hero, Early Irish láech, a hero, champion: *laicus, soldier, "non-cleric", Early Irish láech, laicus, Welsh lleyg; all from Latin laicus, a layman, non-cleric |
|
brn (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Thursday, December 20, 2007 - 08:24 am: |
|
Can I ask, if Dennis knows, when the 'ao' sound developed, the one that subsequently became í in Connact and Ulster and é in Munster, in the late modern period as the langauge started to die off. I is variously attested to with ae, áe etc in old texts -I wonder if it developed later on, or was it there all the time in Old Irish |
|
Fearn
Member Username: Fearn
Post Number: 751 Registered: 06-2006
| Posted on Thursday, December 20, 2007 - 01:01 pm: |
|
Maith thú, a aonghuis. Chonaic mé an tagairt ag Ó Duinnín agus ag foclóir Ghaeilge na hAlban éigin: iad araon gan mhíniú soiléir. B'fhéidir gur shleamhnaigh an bhrí ó "thuata" go aon fhear nach raibh ina shagart: agus is dóigh go raibh gach fear ina "shaighdiúr" na laetha úd. |
|
Dennis
Member Username: Dennis
Post Number: 3399 Registered: 02-2005
| Posted on Friday, December 21, 2007 - 12:41 am: |
|
quote:Can I ask, if Dennis knows, when the 'ao' sound developed ... I is variously attested to with ae, áe etc in old texts Yep, "áe, aí, óe, oí" a fhaightear sna lámhscríbhinní. Thit siad seo le chéile le linn ré na Sean-Ghaeilge féin, agus ansin déanadh guta fada simplí amháin díobh sa Mheán-Ghaeilge. Cheadaigh mé Stair na Gaeilge: An Mheán-Ghaeilge agus fuair mé na samplaí seo de litrithe neamhchaighdeánacha: ébind = aoibhinn énrand = aonrann = rann amháin ilfhébair = ilfhaobhair = iomad faobhar Maíonn Damien McManus sa leabhar céanna (lch. 348) go ndearnadh guta fada neodrach /schwa:/ díobh ar dtús agus is as sin a shíolraigh /e:/, /i:/, agus /ø:/ (nó cibé ar bith a scríobhtar é sin!) i gcanúintí an lae inniu. An leor sin mar mhíniú? "An seanchas gearr, an seanchas is fearr."
|
|