Author |
Message |
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 93 Registered: 03-2006
| Posted on Monday, April 03, 2006 - 04:39 am: |
|
Dia dhaoibh, a chairde! Tá cúnamh go bhfuil an foclóir Dineen acu uaim! Conas sa bhfoclóir seo atá 2a p.u. caite de briathra neamhrialta: chualais nó chualaís? dúrais (dubharais 7rl) nó dúraís? chonaicis nó chonaicís? ní rugais nó níor rugais? d'ithis nó duais? fuairis nó fuairís? thánais nó thánaís? Táim ag foghlaim Gaelainne Chléire agus níl a fhios agam conas atáid na foirmeanna so sa chanúint. Le meas Is mise Róman Liotuánach |
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 97 Registered: 03-2006
| Posted on Tuesday, April 04, 2006 - 02:47 am: |
|
Nobody can help? :( |
|
Seosamh Mac Muirí (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Tuesday, April 04, 2006 - 06:58 am: |
|
Ní maith le héinne obair thur den chineál san a Rómain! Ar aon chuma (tá 'etc.' aige agus athfhoirmeacha eile idir lúibíní chomh maith): do-chualais (-aís) adubhrais (-bhruighis) do-chonnacais (-aicís) rugais (as féin, rud a chiallaíonn gurbh ionann leis an fhoirm spleách agus neamhspleách) duadhais fuarais (srl.) thángais (-aís) Cinn eile: Bhís Tugais; agus: Thugais Chuadhais |
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 99 Registered: 03-2006
| Posted on Tuesday, April 04, 2006 - 07:37 am: |
|
A Sheosaimh, a chara Go raibh míle maith agat. Bhí súil agam go raibh a fhios ag éinne gan féacháint sa bhfoclóir :( I just tried to understand where this long "í" (if there is one)comes from in irregular verbs. It seems that forms with "í" are majority in Corca Dhuibhne now. Still not sure about Cléire. Unfortunately neither "An Teanga Bheo" nor "Modern Irish" have noticed this phenomenon. I have a theory though, but still need checking. Le meas (Message edited by Róman on April 04, 2006) |
|
Seosamh Mac Muirí (Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Tuesday, April 04, 2006 - 09:52 am: |
|
>>grma ... Do chéad fáilte. |
|
(Unregistered Guest) Unregistered guest Posted From:
| Posted on Thursday, April 06, 2006 - 12:05 pm: |
|
A Rómain, an bhfuil cóip do "An Teanga Bheo: Oileán Chléire" agat? Gheobhaidh tú ar litriocht.com í. Is dóigh liom go bhfaighidh tú 'n freagar ins an leabhar sin. |
|
Lughaidh
Member Username: Lughaidh
Post Number: 1291 Registered: 01-2005
| Posted on Thursday, April 06, 2006 - 12:17 pm: |
|
Mise a scríobh a' freagar seo thuas, gml ! Tír Chonaill abú!
|
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 116 Registered: 03-2006
| Posted on Friday, April 07, 2006 - 01:30 am: |
|
Sea, is an chóip do "An Teanga Bheo: Gaeilge Chléire" liom, ach níl ach roinnt foirm des na briathra neamhrialta ansan, tá brón orm. |
|
Lughaidh
Member Username: Lughaidh
Post Number: 1292 Registered: 01-2005
| Posted on Friday, April 07, 2006 - 05:27 am: |
|
Tá cúnamh go bhfuil an foclóir Dineen acu uaim! Conas sa bhfoclóir seo atá 2a p.u. caite de briathra neamhrialta: chualais (tá sé ar leathanach 82 in "An Teanga Bheo") dúrais (dubharais 7rl) nó dúraís? -> dúrais, dar liom (siocair go n-abartar dúramar, chan dúraíomar) chonaicis nó chonaicís? -> sílim go dtabharfaí ’n fhoirm dá mbeadh sí neamhrialta, ie. tá sí rialta: caithfidh gur "chonaicis" atá ann. ní rugais nó níor rugais? -> níor rugais, gan amhras (bheadh "ní rugais" neamhrialta, agus aríst bheirfí ’n fhoirm ar leathanach 82 dá mbeadh sí neamhrialta) d'ithis nó duais? -> an dá chionn, dar liom fuairis nó fuairís? -> fuairis gan amhras thánais nó thánaís? -> thánais (dá mbeadh "thánaís" a bheadh ann, gheobhfá "thánaíomar" agus "thánamar" a deirtear). Tír Chonaill abú!
|
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 119 Registered: 03-2006
| Posted on Friday, April 07, 2006 - 08:01 am: |
|
A Lughaidh, I understand your logic - but all you are saying can be reduced to - "irregular verbs are not 2nd conjugation, so they can't have long "í". Unfortunately it does not work this way 'cause they are not first conjugation either. However, what I was able to deduce that there is a tendency to use "í" in such irregular verbs that are disyllabic in 3rd person. Compare these cases: do bhris sé (monosyllabic) -> do bhrisis do cheannaigh sé (disyllabic) -> do cheannaís So when you have words like: do r(i)ug sé it is only natural to say "do r(i)ugais" whereas "tháinig sé" suggests "thánaís" I have seen "dúraís, thánaís, chonaicís, chualaís" in 3 sources - "An Teanga Bheo: Corca Dhuibhne", "TYI" le Dillon, and "An Ghaeilge" le Doyle. Whereas as you noted yourself "An Teanga Bheo: Gaeilge Chléire" shows "chualais" as the current form. I know there are a lot of very minuscle differences between Corca Dhuibhne vs Múscraí& Oileán Chléire, so this might be one of those but still it doesn't make the mud any clearer. I am not sure that you can use "-ais" all the time in Oileán Chléire, but there is evidence that "-aís" isn't used consistently either. So I am lost ..:((( |
|
Lughaidh
Member Username: Lughaidh
Post Number: 1293 Registered: 01-2005
| Posted on Saturday, April 08, 2006 - 08:45 am: |
|
Maybe you could have a look at Linguistic Atlas and Survey of the Irish Dialects? Sure you'd some answers there. But the best way, I think, would be going to Cleare Island and ask to people! :-) Viso gero! Tír Chonaill abú!
|
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 124 Registered: 03-2006
| Posted on Saturday, April 08, 2006 - 11:10 am: |
|
Tá an cheist bheag agam arís. In the Dillon's book "sa" is said always to lenite. But in the section on eclipses he gives such an example: "insan bpáirc". I know there is eclipsis in Conamara, but in Munster (bar Port Láirge)??? Any ideas? And are there any rough rules when "ins an" is preferrable to "sa"? Le meas |
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 135 Registered: 03-2006
| Posted on Monday, April 10, 2006 - 07:06 am: |
|
Agus pé scéal é, conas a deirtear "iógart"? [jo:gart] nó [o:gart]? Go raibh maith agat, in advance |
|
Dennis
Member Username: Dennis
Post Number: 1252 Registered: 02-2005
| Posted on Monday, April 10, 2006 - 10:47 am: |
|
Trick question! Despite "Iúil" /u:l'/ and similar words, it's normally /jo:gart/. The English pronunciation of borrowed words frequently over-rides the Irish spelling. I've often heard people speaking Irish say, for example: "traidisiúnta" as "tradition-ta" "rós" as /ro:z/ |
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 137 Registered: 03-2006
| Posted on Monday, April 10, 2006 - 11:18 am: |
|
quote:rós" as /ro:z/ Tugadh an focal so sa "Irish of West Muskerry" mar an focal amháin cá bfhuil fuaim /z/! Agus deirtear "róis" le fuaim /3/ (mar Béarla "zh")!!! |
|
Jonas
Member Username: Jonas
Post Number: 900 Registered: 08-2004
| Posted on Tuesday, April 11, 2006 - 06:42 am: |
|
An an drochuair, níl mórán eolais agam mar gheall ar an gcanúint sin, canúint Chléire. |
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 139 Registered: 03-2006
| Posted on Tuesday, April 11, 2006 - 06:46 am: |
|
A Eonais, Ach conas deirtear "iógart" sa Chorca Dhuibhne, más é do thoil??? Go raibh maith agat in advance |
|
Jonas
Member Username: Jonas
Post Number: 902 Registered: 08-2004
| Posted on Tuesday, April 11, 2006 - 06:49 am: |
|
Hm.. N'fheadar, ní chuala riamh é nuair a bhíos sa cheantar. Mar a dúirt Dennis "The English pronunciation of borrowed words frequently over-rides the Irish spelling." |
|
Róman
Member Username: Róman
Post Number: 141 Registered: 03-2006
| Posted on Tuesday, April 11, 2006 - 06:51 am: |
|
Ná hithid siad an t-iógart sa Chorca Dhuibhne in aon chor? ;( |
|